Efter ett dödsfall finns mycket praktiskt att ta hand om. Utöver att ordna med begravning behöver man göra en bouppteckning. Den ska ske inom tre månader och därefter senast inom ytterligare en månad ska den skickas in den till Skatteverket. I bouppteckningen redovisar ni som är dödsbodelägare den avlidnes tillgångar och skulder.

När Skatteverket har handlagt ärendet fungerar bouppteckningen som dödsboets legitimationshandling, exempelvis för att sälja tillgångar och avsluta bankkonton. Den fungerar också som underlag i arvskiftet.

I denna artikel berättar vi vad en bouppteckning är, varför den behövs och hur den går till steg för steg. Vi kommer också titta på vilka handlingar som behöver bifogas och svara på några vanliga frågor som brukar dyka upp.

Varje situation är unik men ofta upplevs processen som tidskrävande och svår. Vill ni anlita hjälp? Enklast är det i så fall att hitta en jurist för bouppteckningen med JuristMatch.

Vad är en bouppteckning?

Bouppteckning är ett juridiskt dokument som fungerar som en inventering av den avlidnes tillgångar och skulder.

Bouppteckningen är nödvändig för att sälja den avlidnes egendom, fastigheter, aktier, värdepapper och avsluta bankkonton.

Delägarna i dödsboet ansvarar för att upprätta dokumentet, vilket måste ske inom tre månader. Senast inom fyra månader från det att personen avled ska handlingen skickas in till Skatteverket.

Varför behöver man göra bouppteckning?

Bouppteckningen är viktig för att säkerställa en rättvis fördelning av den avlidnes kvarlåtenskap. Den används nämligen som underlag vid arvskifte och eventuell bodelning.

Dessutom fungerar bouppteckningen som en legitimation för dödsboet, vilket gör det möjligt att utföra olika ärenden och avsluta konton.

Egentligen är det aldrig en fråga om man ska göra en bouppteckning eller inte eftersom det är lag på att den måste göras.

Läs även: Vad är en auktoriserad revisor?

Så går en bouppteckning till – steg för steg

  1. Kalla delägarna i dödsboet: Samla arvingar och testamentstagare till en bouppteckningsförrättning så snart som möjligt så att dödsbodelägarna hinner närvara.
  2. Utse två oberoende förrättningsmän: Dessa är alltid utomstående och kan alltså inte vara arvingar eller testamentstagare. De är närvarande för att bevittna och underteckna bouppteckningen.
  3. Utse bouppgivare: Välj en person bland de efterlevande som har bäst insikt i den avlidnes tillgångar och skulder. Det är oftast en make, sambo, barn eller annan nära anhörig. Här är det klokt att anlita en jurist som kan leda arbetet. Här kan du hitta en juristbyrå på din ort.
  4. Sammanställ tillgångar och skulder: Använd Skatteverkets blankett (finns här) för att redovisa den avlidnes tillgångar och skulder vid tidpunkten för dödsfallet. Om du anlitar en jurist behöver du inte använda mallen från Skatteverket.
  5. Skriv under: När bouppteckningen är klar undertecknas den av bouppgivaren och förrättningsmännen.
  6. Skicka in till Skatteverket: Skicka in originaldokumentet och en bestyrkt kopia. Utöver detta ska bestyrkta kopior av en del andra handlingar bifogas, såsom testamente, fullmakter och andra relevanta dokument. Vi ska strax titta på vad som behövs.
  7. Behåll originalet när ni får tillbaka det från Skatteverket: Det är en värdefull handling som bör förvaras på en säker plats eftersom den är dödsboets identitetshandling.

Dessa handlingar behöver bifogas

Vid bouppteckningen krävs ofta bifogade handlingar. Beroende på er situation kan de omfatta följande:

Bestyrkta kopior (vidimerade):

  • Begäran om bodelning från eventuell efterlevande sambo
  • Fullmakt(er)
  • Kallelsebevis. Detta är den skriftliga kallelsen som gjorts till bouppteckningsförrättning.
  • Eventuellt testamente
  • Överlåtelser av arv
  • Andra handlingar som kan vara relevanta

Kopior (vidimering ej nödvändig):

  • Förordnande om boutredningsman
  • Förordnande om förvaltare / god man
  • Kallelsebevis (rekommenderat brev från posten kan användas istället för vidimering)
  • Äktenskapsförord
  • Det kan också vara fördelaktigt att bifoga bouppteckningen från den avlidnes eventuella make om denne avled före den 1 juli 2001.

Sammanfattning

Bouppteckningen är viktig juridisk handling som dödsbodelägarna måste sammanställa när en person går bort. I den redovisas den avlidnes tillgångar och skulder.

Processen involverar flera steg och upplevs ofta som komplicerad och tidskrävande. Även om det är tillåtet att göra allt själv är det oftast klokt att ta hjälp av en jurist. Det minskar risken för fel och eventuell konflikt mellan arvingar och testamentstagare.

Bouppteckningen måste skickas in till Skatteverket för registrering och fungerar därefter som en legitimation för dödsboet.

FAQ – Vanliga frågor och svar

Hur lång tid tar det att göra en bouppteckning?

Tidsåtgången varierar beroende på komplexiteten av den avlidnes tillgångar och skulder. Om du anlitar en jurist går processen snabbare. Efter att du skickat in bouppteckningen till Skatteverket tar handläggningstiden vanligtvis mellan 9 och 15 veckor.

Vad kostar en bouppteckning?

Själva bouppteckningen kostar inget. Däremot kan det kosta runt 5000 kronor att anlita en jurist eller uppåt 10000 kronor ifall det är ett omfattande dödsbo.

Vem kan göra en bouppteckning?

Delägarna i dödsboet är ansvariga för att utföra bouppteckningen. En bouppgivare och två utomstående förrättningsmän behövs. Alternativt kan en juristbyrå hjälpa till med bouppteckningen.

Vad händer efter en bouppteckning?

Efter det att Skatteverket handlagt bouppteckningen är den dödsboets legitimation. Den kan användas för att sälja tillgångar, avsluta konton och utföra andra ärenden. Den utgör även basen för eventuell bodelning och inför arvskiftet.